DOMKAPITLETS ARKIV / brev från och till L. L. Laestadius m.m.
I de gula fälten finns endast bilder på dokumentet tills vidare. När texterna har blivit inskrivna skall de läggas hit. Den gula färgen tas bort i den takt texterna placeras hit. Senast uppdaterat 2012-10-16 / Administratören
DATUM PÄIVÄMÄÄRÄ DATE	Kort redovisning om dokumentets innehåll / Lyhyt selonteko asiakirjan sisällöstä / Short summary of the document /	BILD	TEXT	FIN
1826-04-XX	Laestadius ansöker om rese-ersättning från Härnösand till sin tjänsteort Arjeplog år 1825. Skjuts för en häst kostade 20 riksdaler banco. Änkeprostinnan Sundelin vägrade betala resan. Hennes sista nådår i pastorsbostället löpte ut sista december 1825. Consistoriet vidtog åtgärder.	ja	ja
1836-03-29	Berättelse om Karesuando församlings tillstånd. Församlingen är belägen i skoglös ort. Därför existerar inga kyrkbistugor i byn. Långa avstånd till kyrkan innebär att ottesångs-gudstjänster inte kan hållas. Vid stora helger deltar 50-100 personer i nattvarden. Laestadius och missionären Fjellner håller kåtaförhör på fjällen. Nogrann beskrivning hur kåtaförhören hålls. Laestadius predikar både på samiska och finska i samma gudstjänst i kyrkan på större helger. Vid barnaundervisningen används finska böcker. Små samiska barn undervisas på samiska. Byn Marats eller Lussi-maraiset har blandad befolkning. Både nomadiserande samer och bofasta nybyggare finns där. Kateketer Johan Pehrsson Raattamaa och Pehr Hendrickson Omma. Konfirmationsundervisning börjar 3-4 veckor före påsk och avslutas på långfredagen. Undervisning ges 6 timmar per dag. Haparanda tullkammare släpper 100 kannor brännvin till Enontekis Lappmark årligen. I ödemarken är det omöjligt att ta itu med spritmissbruket. Folkmängden har ökat med 80 personer under senaste årtiondet. De flesta har kommit från den Kejserliga Ryska sidan (=Finland).	ja	ja
1837-05-20	Berättelse om Karesuando församlings tillstånd. Husförhör har hållits med nybyggare om sommaren och med samerna om vintern (kåtaförhör). De försumliga har blivit varnade. Vissa medlemmar av församlingen har hotat flytta till annan ort om de måste underkasta sig ny undervisning på Skrift-Scholan. Nattvardsbarn bereds under 14 dagar av kateketen samt en vecka till med både kateketen och pastorn för att bli admitterade till nattvarden. Inga renstölder har kunnat bevisas. Brännvinstillförseln har varit mindre än tidigare pga samernas flyttning längre bort från krögarnas färdvägar.	ja	ja
1837-06-20	Följebrev till avskriften av sockenstämmoprotokollet vilket blivit nämnt i visitationsakten med Jukkasjärvi församling 1837. Avskriften av själva sockenstämmoprotokollet finns inte med.	ja	ja
1838-09-10	Samisk avhandling (Hålaitattem Ristagasa ja Sati almatja kaskan / Samtal mellan en kristen och en icke-kristen människa)  / Anhållan om tryckning / Franska Expeditionens medlemmar vill se prov på Lappska språkets egenheter / Enl LLL kan avhandlingen tjäna till lärobok för nybegynnare i det Lappska språket /	ja	ja
Bilaga till ovanstående avhandling	Fredr. Engelmark, Jokkmokk / Joh. Ullenius, Jokkmokk / G. Engelmark, Gällivare / Henric Laestadius, Gällivare / intygar den svenska översättningen av ovanstående samiska avhandling vara överensstämmande med originalet. Avhandlingens samiska språk lovordas.	ja	ja
1840-04-26	Angående klockar- och vaccinatörtjänsten i Karesuando	ja	ja
1840-07-16	Karesuando församling beslutar att bilda en förenad vaccinateurs och klockaretjänst. F.d. nämndemannen Jonas Henrik Grape väljs och tillträder tjänsten.	ja	ja
1841-02-19	Kateketen Pehr Henriksson Omma har slutat. Laestadius undrar om en ny kateket skall anställas i Karesuando	ja	ja
1841-04-27	Avskrift av Alb. Ihres brev, daterat i Stockholm 1841-04-27 ang. överlämnandet av Franska Hederslegions Ordens riddarsmedalj till pastor Lars Levi Læstadius i Karesuando. Laestadius personuppgifter begärs av fransk minister i Stockholm. Denna kopia har Læstadius själv skrivit av det brev han fått. Riktigheten av kopian bestyrks av C. J. Wretholm och A .W. Malm	ja	ja
1841-06-08	Gällivareprästerna Gustaf Engelmark och Henric Laestadius intygar att det samiska språket i Lars Levi Laestadius predikan i annandag jul är korrekt samt innehållet överensstämmande med den svenska texten. Båda Gällivarepräster beklagar över brännvinets införsel i Lappmarken.	ja	ja
1841-06-14	Berättelse om Karesuando församlings tillstånd. Gudstjänsten har blivit hållen varje söndag om vintern, oftast på finska, mer sällan på samiska. Om sommaren då alla samer flyttat till Norge och nybyggare spridit sig till sina avlägsna fisketräsk, har man hållit bön i kyrkan samt läst ur någon godkänd Postilla. Samerna har varit flitiga kyrkobesökare, men nybyggarna har varit försumliga i synnerhet på sommaren. Husförhör har hållits i samernas kåtor vintertiden. Nattvardsungdomen undervisas 8 timmar per dag under 4 veckor. Antalet nattvardsungdomar har utgjort 20-25 personer varje år. Missionär Fjellner har varit sjuklig. Detta har inneburit mindre besök hos samerna på fjällen. Kateketen Omma har slutat tjänstgöra, men Johan Raattamaa undervisar barn som förr. Förslag till samarbete mellan Sverige och Ryssland (Finland) för att bevaka brännvinstillförseln till Lappmarkerna, eftersom detta var förbjudet i båda riken. Befolkningen i Karesuando församling har ökat.	ja	ja
1842-02-24	Samisk litteratur för opinionsbildning skall skapas för att bilda nykterhetsföreningar bland samer. De skickligaste prästerna skall uppmuntras till att skriva religiösa avhandlingar på samiska. Prästerna skall avstå från sin rätt att tillverka brännvin. Anhållan om tryckning av predikan på annandag jul på samiska. LLL:s samiska skrift "Hålaitattem Ristagasa ja Sati almatja kaskan" utdelas gratis i Jukkasjärvi och Karesuando.	ja	ja
Bilaga till ovanstående brev	Bilagor till ovanstående brev. Fredr. Engelmark, Pajala; Joh. Ullenius, Jokkmokk; Gustaf Engelmark och Henric Læstadius, Gällivare / utlåtande om lappska originalet och den svenska översättningen av predikan på annandag jul Matt.23:37.	ja	ja
1843-04-20	Anmälan till pastoralexamen. Tryckningen av Laestadius Biblisk Historia på samiska tas upp. Resonemang om kostnaderna, språket mm. Brevet omfattar 3 sidor. LLL föreslår Emanuel Kohlström från Åbo stift att vikariera för sig under frånvaron.	ja	ja
1843-09-07	Henrik Laestadius utlåtande om LLL:s Bibliska Historia på samiska. LLL ger förklaring över några samiska ord i densamma.	ja	ja
1843-11-05	Anhållan hos HM Konungen om lån till tryckning av Biblisk Historia på samiska (Tåluts Suptsasah). Begärd räntefritt lån på 354 Riksdaler. Motivering av verkets nödvändighet.	ja	ja
1843-11-15	Yttrande om ovanstående Biblisk Historia lämnas av prästerna i norra Lappmarksdistriket: Gustaf Engelmark, Pajala; Henric Læstadius, och Gustaf Engelmark i Gällivare; Joh. Ullenius, Jokkmokk; L. L. Læstadius yttrar sig om Henric Læstadius´ anmärkningar över vissa samiska ordval i verket.	ja	ja
1843-11-15	Laestadius föreslår att Consistoriet kommunicerar HM Konungen för att Lappska Ecclesiastik fonden skulle bekosta utgivningen av Biblisk Historia på samiska. LLL återkallar sitt brev till HM Konungen, daterat 5 Nov. 1843.	ja	ja
1843-12-06	Pastoralexamen / Consistoriets protokoll	ja	ja
1844-02-20	Laestadius rapport om allvarliga problem hos prästerna i Arjeplog. Inga husförhör har hållits. Kyrkokassan har 150 Rdr brist. Kyrkoplatsen har blivit en allmän krog. Förslag till åtgärder lämnas.	ja	ja
1844-05-17	Berättelse om Karesuando församlings tillstånd. Prästmannen och missionären Emanuel Kohlström har vikarierat LLL under dennes frånvaro. Husförhör med nybyggare om sommaren och samerna i deras egna hemvist om vintern. Missionären Grape har hållit husförhör för samerna i deras kåtor. Konfirmationsundervisning har hållits i 5 veckors tid trots motstånd av föräldrarna. Krögeriet förstör det som uppbyggs i Templet. Anhållan om att förbjuda allt slags spirituosa i Lappmarken. Den bokstavliga kristendomskunskapen i Karesuando församling är god, men denna kunskap är död.	ja	ja
1844-12-20	LLL meddelar domkapitlet om att antalet samiska medlemmar i Karesuando församling uppgick tilll 580 personer. Då hade de nyligen födda barnen inte räknats med.	ja	ja
1846-05-08	Karesuando kyrkas reparation. Redovisning av kostnader samt materialier	ja	ja
1846-12-29	Valsedel / Visitatorsval	ja	ja
1846-12-29	Berättelse om tillståndet i Karesuando församling / Husförhör har blivit hållna med nybyggare i deras gårdar, hos samerna i deras kåtor. Communionsförhör har hållits i kyrkan vid dubbla högtider. Kristendomskunskapen i minnet och förståndet är lika bra som i andra lappmarksförsamlingar. Huruvida kristendomskunskapen gjort någon inverkan på hjärtat, anser LLL inte tillhöra årsberättelserna för domkapitlet. / Starka drycker är tillgängliga och brukas i Karesuando ännu. En del krögare har lagt ned sin verksamhet. / Blott en nybyggare har anmält sig vara beredd att inackordera lappska barn i sitt hus mot betalning.	ja	ja
1847-03-16	Laestadius godkänner visitatorsuppdraget då han blivit vald. Han meddelar dock att ingen visitationsresa kan tänkas bli genomförd under pågående år på grund av den långt framskridna årstiden.	ja	ja
1847-06-29	LLL: Angående kateketerna i Karesuando. Domkapitlet hade entledigat kateketerna Johan Raattamaa och Olof Riska genom skrivelse den 18 november 1846. LLL gör anspråk på att få betala lön till Johan Raattamaa då denne undervisat äldre samiska barn som inte kunde läsa. Domkapitlet bifaller L:s anhållan härom.	ja	ja
1847-06-29	LLL har blivit underrättad att församlingarna i Arjeplog, Jokkmokk och Gällivare inte har fått del av den Bibliska Historia som blev tryckt i Härnösand 1843. Han anhåller om att 100 exemplar skickas till Arjeplog, 120 ex. till Jokkmokk samt 120 ex. till Gällivare. Därtill föreslår han att Consistoriet skulle skicka 1 ex av verket till alla kyrkor i södra lappmarkerna för att prästerna där skulle lära sig norra samiskans egenheter. Domkapitlet skickade böckerna med ångbåt till sin destination.	ja	ja
1847-06-29	LLL meddelar domkapitlet att inga bönder har lovat inackordera lappska barn under skoltiden för det låga arvode som erbjudits av Kungliga Majestätet / Ecclesiastikverket. LLL föreslår att den snart påbörjande missionsskolan skulle ta hand om samernas barn. Genom dessa åtgärder skulle den nya missionskolan i Torneå Lappmarks bondbyar bli grundad. Finansieringen av skolverksamheten skulle sålunda skötas dels av det beviljade anslaget för samiska barn samt Missionssällskapets bidrag för de övriga barnen.	ja	ja
1847-11-20	LLL skriver till Consistoriet angående samiska och finska böcker vilka pastor Westerlund i Gällivare efterlyst. Ifall nya upplagor av vissa utvalda böcker på samiska skall utges, erbjuder LLL vara villig att bistå med det rätta samiska språket inom norra distriktet.	ja	ja
1848-02-06	Under visitationen i Arvidsjaur vill en av därstädes förekommande partiers företrädare anmäla församlingens pastor för tjänstefel.  LLL ger sin syn på förhållandena och bifogar klagobrevet till domkapitlet. Obs! Båda dessa dokument finns här, dvs 2 st A4 sidor PDF.	ja	ja
1848-02-13	LLL betygar att Fjellström kan samiska tillräckligt bra	ja	ja
1848-03-20	LLL sammanfattar visitationsresan 1848. Visitationsakterna skall skickas senare. De mest brådskande ärendena tas upp här. Pastorn i Arjeplog har vacklande hälsa och anhåller om att pastoralvården överflyttas på hans nuvarande adjunkt, D. J. Fjellström. Pastorn i Arjeplog, A. Lindahl har inte undervisat skolbarn. Hans kunskaper i bygdens lappska dialekt är otillräckliga för undervisning av lappska barn. Det finns inget skolhus, varken i Arjeplog eller Jokkmokk. Herr Westerlund i Gellevare har trots sitt bemödande inte kunnat få någon förmögen lapp att underhålla sina barn vid skolan därstädes. Laestadius anser att kristendomen måste vara frivillig och inte påtvingad. Genom skolorna skall den inre övertygelsen om kristendomens nödvändighet hos befolkningen åstadkommas. Missionskolan i Lainio är ett gott exempel på en lyckad skola. Pastor Lindstedt i Vittangi bör få en kraftfull medhjälpare pga spritmissbruket hos pastorn. Samiska läroböcker efterlyses. Redovisning över sålda böcker i olika församlingar har inte gjorts. Prissättningen av böckerna har inte varit enhetlig i församlingarna.	ja	ja
1848-06-08	LLL redovisar både ekonomin och verksamheten i missionsskolan i Lainio. Skolan blev en stor succé, där antalet lärjungar uppgick till 50. Tack vare Johan Raattamaas skickliga ledning blev resultatet alldeles storartat. Barnen lärde sig mer i denna skola under 4 månader än vad dom hade gjort i vanliga fall under en 12 månaders period. Även nykterhetssaken befrämjades med goda resultat genom denna skola. Laestadius uttalar sitt önskemål om att denna nya skolinrättning skulle bli kontinuerlig fast ambulatorisk. Inkomsterna för skolan var större än utgifterna tack vare lokal sponsring. Befolkningen i bygden önskade att skolan skulle fortsätta, vilket sedermera blev fallet.	ja	ja
1848-06-12	LLL skickar till domkapitlet ett utdrag av Karesuando sockenstämmoprotokoll där inackorderingen av samiska barn diskuteras.	ja	ja
1848-06-28	Berättelse om tillståndet i Karesuando församling / Stor trängsel i kyrkan under större helger / Den absoluta nykterhetsprincipen i församlingen ökar / Samtidigt som begäret efter brännvin minskar, ökar efterfrågan på andlig litteratur / Nattvardsungdomen bereds under 4-5 veckors tid. / Fattiga inackorderas hos förmögna nybyggare / En del av de fattiga får bidrag från fattigkassan /	ja	ja
1848-11-14	LLL skickar brev till Consistorienoratien ang. missionscholan. Frågan lyder om skolan skall fortsätta och statsanslaget gälla för underhåll av samiska barn i fortsättningen också.	ja	ja
1849-03-03	Klagoskrift av Adam Johansson Muodoslombolo till landshövdingen. Avskrift framställd på Landskansliet i Piteå, dvs Landshövdingeämbetet. Därifrån skickad till Domkapitlet i Härnösand och slutligen till Læstadius för förklarings avgivande. Innehållet berör till största delen klagomål mot väckelsen i norr. I slutet tar Adam Mudoslobolo upp två tillfällen där ett par tre väckta ungdomar stört hans hemfrid genom att på ett olämpligt sätt försöka omvända honom till samma tro som ungdomarna hade. Skribenten kritiserar starkt språket och stilen i Læstadius´ cirkulerande predikokoncept. Inget direkt klagomål mot Læstadius för tjänstefel eller dyligt förekommer. Språket i klagoskriften är "kanslisvenska". Adam Mudoslombolo var 75 år gammal, olärd man, som troligen inte kunde skriva. Læstadius misstanke om brevets verkliga upphovsman eller upphovsmän är berättigad. Läs Læstadius förklaring 1850-01-04	ja	ja
1849-03-14	Consistoriet vill veta om skolmästaren Ulrik Sundelin i Jokkmokk sköter sin tjänst väl. Læstadius kan inte uttala sig därom då Sundelin inte var närvarande vid 1848 års visitation. Däremot bifaller LLL Sundelins begäran att få ta emot flera elever till Jokkmokks missionsskola, under förutsättning att staten har råd med de ökande kostnaderna.	ja	ja
1849-07-31	Skolans inkomster, elever inaccorderade i Kangos, kateket Johan Raattamaa, nykterhetsföreningen i Karesuando, nykterhetsagenter utsända till Gällivare, Pajala, Alta, Koutokeino, Karasjoki, Kittilä / Koutokeino antog absolut nykterhetsprincip bortsett nordligaste delen av församlingen / Hackzell, Wretholm / Norrbottens Tidning	ja	ja	ja
1849-08-25	Klagoskrift av Maria Christina Tornbergs förmyndare till Contractsprosten Salomon Antman i Haparanda rörande Sofia Ulrika Henricsdotters kyrkotagning som LLL inte gjort enligt klagoskriften. Se svaromålet här nedan, LLL till domkapitlet 1849-11-12.	ja	ja
1849-10-16	De tre anklagade personerna i Muodoslompolo redogör för händelserna hos Adam Mudoslombolo samt hos grannen på den omtalade aftonen. Redogörelsen kan ha skrivits av J. F. Liljeblad, kyrkoherde i Muonio på finska sidan, då man kan antaga att ingen av de anklagade personerna har varit kunnig att skriva på svenska. Under Liljeblads namn längst ned i brevet har LLL skrivit hans titel: Kyrkoherde i Muonioniska. / Se brevet här ovan daterat 1849-03-03 /	ja	ja
1849-11-12	L.L.Læstadius till domkapitlet angående klagoskrifterna av kronolänsman Bergdahl, Maria Christina Tornberg och J. Henriksson Vänkö	ja	ja
1850-01-04	Consistorii PM ang. Adam Muodoslombolo	ja	ja
1850-01-04	LLL:s svar till Consistoriet ang. klagoskriften av Adam Johansson Muodoslompolo. LLL kräver att han inte kan förpliktas till svaromål innan klagoskriften undertecknas av klaganden. LLL misstänker att "en till Norrige förrymd Länsman vid namn Bucht kommen från Luleå skall vara skriftens författare." LLL vill "twinga hala och slingrande Ormar, hwilka helst smyga i mörkret, att Krypa fram i dagsljuset," varefter han kommer att ge den av domkapitlet fordrade förklaringen.	ja	ja
1850-07-13	LLL till Consistoriet angående folkskolans grundande i lappmarkerna mm.	ja	ja
1850-07-26	Ekonomisk redovisning för missionscholan i Torneå Lappmark 1850. Utgifter som gäller inpensionering av skolbarn i Tärendö by. Skolmästarens arvode och resekostnader finansierades genom frivilliga bidrag till verksamheten.	ja	ja
1851-03-26	LLL försvarar sig kortfattat hos Consistoriet i fallen Adam Muodoslompolo och Ulrica Henriksdotter	ja	ja
1851-04-26	Examen misionscholan i Junosuando	ja	ja
1851-07-09	Ekonomisk redovisning för missionscholan  / Johan Raattamaa och missionären Grape undervisade barnen i Junosuando. Namnen på bönderna som inackorderade barnen framgår av listan.	ja	ja
1851-09-10	LLL redivisar kompletterade anteckningar som gjorts i kyrkoböckerna om beväringsungdomar i Pajala församling,	ja	ja
1851-10-17	L.L.L. Av- och tillträdessyn i Wittangi. Pastorsbostället fick mer odlingsbar jord.  LLL begär ersättning för sina resekostnader.	ja	ja
1851-11-17	LLL till consistoriet ang. vikarie under visitationsresan som ägde rum under februari-mars 1852.	ja	ja
1852-05-12	Ekonomisk redovisning för missionscholan. Namn på bönder som inackorderade barn under skoltiden i Tärendö, samt antalet barn hos vardera av dem. Kvittering av vederbörande ersättningsmottagare. (Bomärken).	ja	ja
1852-05-13	Examen vid missionscholan i Tärendö. Kateketen Carl Johan Grape försvaras mot anklagelser om vanvård av barnen. Disciplinära åtgärder mot halsstarriga elever beskrivs. Kroppslig aga förekom, men lades av. Arrestering i källare förekom också, men fick läggas av.	ja	ja
1852-05-31	Berättelse om församlingarnas tillstånd inom norra lappmarksdistriktet under visitationsterminen (1848-1852) Religiösa, moraliska, sociala och ekonomiska förhållanden i olika församlingar. Svenskans, samiskans och finskans roll i undervisningen på olika håll. Sockenskolans och Kronskolans förening diskuteras. Missionskolans förträfflighet nämnes. Näringslivet inom olika församlingar. Trävaruproduktion, malmtransporter. Byteshandel inom tre riken, Sverige, Norge och Finland i de nordligaste delarna. Området kring Karesuando har högsta levnadsstandard inom distriktet tack vare samverkan över gränserna. — Förslag att översätta små kristendomsböcker från finska alt. svenska till samiska. Finsk litteratur föreslås att begagnas bland finsktalande befolkning. Barn skall undervisas på modersmålet. LLL rekommenderar tryckning av följande böcker på samiska: "En ropandes röst i öknen", Theofilus Gran: "Elsa Lauren Neid" och "Menniskohjertat: Guds Tempel eller en Satans boning"	ja	ja
Ovannämnda bok (1)	Elsa Lauren Neid / Samiska, svenska, finska / register / klicka	ja	ja	ja
Ovannämnda  bok (2)	Menniskohjertat: Guds Tempel eller en Satans boning / Register	ja	ja	ja
Ovannämnda bok (3)	Pet[t]er Jonsson Topp: En Ropandes Röst i Öknen, Wexjö 1846	ja
1852-08-23	Engelmark till Consistorium / bifogad till LLL:s brev nedan (1852-11-19) / Rörelserna i Karesuando församling hade förminskat under de tre senaste åren, men existerade dock även där. Engelmark anser inte att rörelserna är ett bevis på levande kristendom. De som brukar ha rörelser i kyrkan, brukar sätta sig vid utgången och så snart känslorna börjar bli översvallande, går dessa väckta ut ur kyrkan innan de ger hörbart uttryck för sina känslor.	ja	ja
1852-11-03	Ingemar Lindstedt / bifogad till LLL:s brev nedan (1852-11-19) / Lindstedt försvarar rörelserna i Jukkasjärvi församling och intygar att de är ofrivilliga uttryck av starka känslor. Han tar exempel av känsloyttringar på Operan, Teatern osv. Han avvisar helt klagandenas påstående att rörelserna skulle kunna resultera i Koutokeinotragedin i Jukkasjärvi. Lindstedts beskrivning över sin församling är en levande tidsbild i Jukkasjärvi församling där Vittangi var en central del.	ja	ja
1852-11-19	LLL försvarar sig inför Consistorium för Hackzells klagoskrift / Læstadius säger sin hälsa vara svag just vid denna tidpunkt. Han beklagar att Contractsprosten Herr Salomon Antman gett honom alltför kort tid att skriva en förklaring till Consistoriet. Læstadius undrar om Kronofogden Hackzell har mandat att lägga sig i främmande rikens ecclesiastiska förhållanden, d.v.s. förhållandena i Norge och Finland. LLL kritiserar Haczells terminologi vid beskrivandet av känsloyttringarna i Pajala kyrka. "Tjut och skrän" som Hackzell skriver, är mycket sårande ord mot känsliga församlingsmedlemmar och de väckta i allmänhet. LLL påminner här om att "tjut och skrän" hörs ofta på gatorna i Haparanda. Längre fram tar LLL upp Comminister Wiklund som straffades för att han hållit en paus under sin predikan, då en av församlingsborna ville hålla ett kort tal till församlingen. LLL skriver att han har sett Herr Krono Fogden själv gråta i kyrkan när Herr Pastor Engelmark predikade på tredje söndagen i advent 1849. Då var Engelmark väckt och Kronofogden hade andra öron än nu. Läsarena (de väckta) är enligt LLL exakt likadana 1852 som 1849, men Kronofogden och referenten i kansliet har förändrat sig under denna tid. LLL kallar förfarandet med klagomålen för inkvisitoriska åtgärder. Slutligen säger LLL att Koutokeino-tragedin berodde på norska prästers försumlighet med kristendomsundervisningen i Koutokeino.	ja	ja
1852-11-20	LLL vald till visitator igen	ja	ja
1853-01-10	LLL till Consistoriet ang. missionscholans ekonomi	ja	ja
1853-05	Klagoskrift mot LLL undrtecknad av Forsström, Sohlberg, Stenudd m.fl.	ja
1853-06-28	ekonomisk redovisning för missionscholan	ja	ja
1853-06-28	Examen av lappska barn på missionscholan i Markettavaara, Koivukylä o. Jukkasjärvi kyrkby.	ja	ja
1853-11-28	LLL begär vikarie hos Consistoriet	ja
1854-02-10	Lappsk litteratur i Arjeplogs församling	ja
1854-03-11	Examen av lappska barn på missionscholan i Ullatti	ja	ja
1854-03-22	Bucht begär arvode för översättning av Laestadius tryckta predikningar / bilagor t. klagoskrifter	ja
1854-03-22	Laestadius texter översatta och kommenterade av Bucht	ja
1854-04-25	Biskop Bergmans utlåtande över texterna ovan	ja
1854-04-25	Trycksakerna som innehåller de överklagade texterna ovan	ja
1854-06-17	LLL försvarar sin retorik hos Consistoriet pga ovanstående handlingar	ja	ja	ja
1854-06-29	LLL till Consistoriet	ja
1854-06-29	LLL ang. missionscholan	ja
1854-07-06	ekonomisk redovisning för missionscholan	ja
1854-10-11	Utslag i processen mot Laestadius språkbruk	ja
1855-04-14	Kristendomsförhör av Engelmark i Vittangi	ja
1855-06-29	ekonomisk redovisning för missionscholan	ja
1855-10-01	Laestadius´ förklaring över i Lappmarken rådande bristen på präster som kan samiska språket / Samerna har blivit utarmade pga krögarnas prejerier och nybyggarnas hänsynslösa handlingar mot samer: nedbränning av renbetesland mm. Samerna har blivit oförmögna att betala tionde till prästerna. Lappmarksprästernas inkomster avseende lapptionden har halverats under en 50 års period pga ovanstående orsaker. Förslag på stipendier för samisktalande ungdomar som studerar till präst och förbinder sig att tjänstgöra i Lappmarken i minst 10 års tid.	ja	ja
1855-12-19	LLL anhåller om vikarie	ja
1856-02-28	Examen av lappska barn på missionscholan i Nattavaara	ja	ja
1856-06-26	ekonomisk redovisning för missionscholan	ja
1856-06-27	LLL till Consistoriet ang. missionscholan	ja
1856-06-27	LLL missivskrivelse till 6st visitationsakter	ja
1856-01-08	P.L. Stenborg ang. missionscholan	ja
1857-04-02	P.L. Stenborg examen i missionscholan i Soppero	ja
1857-07-18	LLL ang. missionscholan	ja
1857-10-20	Visitator L.L.L. redogör för alla prästers ekonomi inom norra lappmarksdistriktet	ja
1857-11-17	LLL anhåller om vikarie	ja
1858-04-10	LLL försvarar sig mot Buchts anklagelser hos Consistoriet. LLL har inte skickat ut några bonddrängar eller blinda fattighjon till Övertorneå församling såsom Kontraktsprosten påstår ha skett. Skolverksamheten i Övertorneå sträckte sig inte till församlingens avlägsnare byar. Därför hade vissa husbönder begärt att få kristendomsundervisning för sina barn av Erik Anders Andersson och Isac Kangas.	ja	ja
1858-06-29	Laestadius följebrev till visitationsprotokollen. Förslag att skilja Arvidsjaur och Arjeplog från norra Lappmarks distriktet. Laestadius avsäger sig omval vid eventuell nyval till visitator pga försämrad hälsa och fördyrad resekostnad mm. Missionskolan överträffar de s.k. Kronskolorna. Barnen lär sig "hjärtats kristendom" och blir förädlade. Johan Raattamaa har undervisat barnen i Vittangi. Karesuandobarnen hemförlovas pga smittosam sjukdom hos dem.	ja	ja
1858-07-20	LLL till Consistorium pga klagoskrifter av (1) Häradskrifvaren J. Bäckström, (2) vice pastor Z. Grape samt (3) Kongl. Majestäts Befallningshafvande i Norrobottens län. Klagomålet avser de andliga rörelser (liikutuksia) som förekom i Pajala, Övertorneå m.fl. församlingar. Laestadius åberopar P. Wieselgrens och P. Fjellstedts utlåtande om "liikutuksia", hänvisar till bibliska exempel på känsloyttringar samt Luthers berättelse om kyrkofader Augustinus' moder, Monicas hänryckning vid nattvarden, redovisar väckelsens resultat inom nykterhetens, sedernas, moralens, ekonomins, nativitetens och mortalitetens område. Varnar för förföljelsen som landshövdingen vill verkställa, kritiserar intoleransen inom religionens område. Slutligen varnar LLL om separatism, utvandring och social utarmning samt det mänskliga lidandet, ifall landshövdingens krav bestyrks av Consistoriet. Mycket utförlig beskrivning av den lutherska läran vilken praktiseras i bokstav och ande inom väckelsen i norr.	ja	ja
1858 vårterm	P. L. Stenborg har hållit examen med missionscholans barn i Vittangi. Protokoll	ja
1859-01-05	LLL ansöker om pension för Keinström	ja
1859-07-27	LLL kvitterar 270 Rdr riksmynt, statsanslaget för missionscholan år för 1859	ja
1858-09-02	LLL till Consistorium angående resan till Stockholm (läkarbesök för ögonsjukdom)	ja
1859-09-18	LLL kvitterar 270 Rdr riksmynt, hälften av statsanslaget för missionscholan år för 1858-185	ja
1860-10-08	LLL ang. Keinströms pension	ja	ja
1860-05-15	LLL frågar Consistorium om en person skall ha kristlig begravning	ja	ja
1860-12-XX	LLL sjukanmäler sig hos Bucht / Brevet saknar datum men det är bifogat till I. W. Buchts brev till domkapitlet, daterat 1860-12-11. Laestadius höll sin sista predikan på första söndagen i advent 1860, vilket var den 2. december. / LLL kände bröstsmärtor och allmän svaghet / brevet ger tillkänna att ett rum i den nya prästgården var beboeligt / detta meddelande kan betyda att LLL ville tala om att en vikarie kunde begagna detta rum /	ja	ja
1860-12-11	Bucht meddelar Consistoriet om LLL's sjukdom / Ger förslag om att Korpilombolo kapellan E. A. Stenborg samt Jukkasjärvi/Wittangi församlings komminister P. L. Stenborg turvis skulle vikariera för Laestadius under hans frånvaro /	ja	ja